alla är vi olika
fick ett tips om att läsa en specifik blogg, öfverklass nicole..
jag kan bara säga en sak om det:
tur att vi alla är olika!
var riktigt rolig läsning hon hade att erbjuda oss bloggare, fnissade till vid ett flertal tillfällen och funderade på i vilken värld hon lever. man kan väl säga så här att hon och jag lever inte i samma verklighet i alla fall. är inte heller ett dugg avundsjuk på henne om allt hon skriver stämmer, då tycker jag mer synd om henne. det kommer att bli jobbigt för henne den dagen hon väl måste fixa saker och ting själv. sånt jag och många andra har fått lära oss från början.
men visst är det intressant hur en del människor väljer att uppfostra sina barn. jag förstår inte tanken med att ge sina barn allt på ett silver- eller guldfat. jag förstår inte tanken att sopa deras väg hela tiden så att barnen aldrig stöter på motstånd. hur ska de om de inte får göra det lära sig något om livet? hur ska de lära sig hur man tacklar och hanterar krissituationer om de hela tiden har blivit skyddade av mamma och pappa?
jag menar inte att föräldrar inte ska skydda sina barn, men man måste ju göra det i måttliga mängder. att lära sig ta konsekvenserna av sitt handlande är också att skydda. då skyddar man barnen så att de vet att man inte kan bete sig hur som helst. jag har sett för många exempel på barn och vuxna som fått hela sin väg fram genom livet skyddad av sina föräldrar och det är inte roligt att se. de har oftast ingen aning om hur saker och ting fungerar i den riktiga världen utanför mamma och pappas villa. och det är sorgligt att se.
något att tänka på...
lollo - lagom bortskämd
jag kan bara säga en sak om det:
tur att vi alla är olika!
var riktigt rolig läsning hon hade att erbjuda oss bloggare, fnissade till vid ett flertal tillfällen och funderade på i vilken värld hon lever. man kan väl säga så här att hon och jag lever inte i samma verklighet i alla fall. är inte heller ett dugg avundsjuk på henne om allt hon skriver stämmer, då tycker jag mer synd om henne. det kommer att bli jobbigt för henne den dagen hon väl måste fixa saker och ting själv. sånt jag och många andra har fått lära oss från början.
men visst är det intressant hur en del människor väljer att uppfostra sina barn. jag förstår inte tanken med att ge sina barn allt på ett silver- eller guldfat. jag förstår inte tanken att sopa deras väg hela tiden så att barnen aldrig stöter på motstånd. hur ska de om de inte får göra det lära sig något om livet? hur ska de lära sig hur man tacklar och hanterar krissituationer om de hela tiden har blivit skyddade av mamma och pappa?
jag menar inte att föräldrar inte ska skydda sina barn, men man måste ju göra det i måttliga mängder. att lära sig ta konsekvenserna av sitt handlande är också att skydda. då skyddar man barnen så att de vet att man inte kan bete sig hur som helst. jag har sett för många exempel på barn och vuxna som fått hela sin väg fram genom livet skyddad av sina föräldrar och det är inte roligt att se. de har oftast ingen aning om hur saker och ting fungerar i den riktiga världen utanför mamma och pappas villa. och det är sorgligt att se.
något att tänka på...
lollo - lagom bortskämd
Kommentarer
Trackback
