lolca

ibland tar jobbet musten ur mig. som idag till exempel. när jag har undervisning med den här klassen är det inte lätta steg jag har till lektionssalen. utan tunga, jag vet att det kommer att bli en rörig lektion och att hälften inte kommer att byr sig oavsett om man släpper en bomb utanför klassrummet. det är bara så de är. de är jättebra elever, var och en för sig. men tillsammans i grupp blir de jobbiga.

nu vill jag bara att onsdagen ska komma och försvinna. vill helst att jag vaknar upp i morgon och att det är torsdag och att onsdagen bara är ett minne. men det lär väl inte hända antar jag.. tyvärr..